Det här examensarbetet behandlar gårdsmiljöer till flerbostadshus. Främst undersöks vilka faktorer i gårdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet består av en kartläggning av hur gårdarna används och värderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom området, strukturerad efter olika kategorier av boende och gårdens funktioner. Därpå följer en fallstudie av tre gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala. Gårdarna, som byggdes i början på 70-talet med bostadshus på sju, tre och en våning, är på många sätt typiska för sin åldersklass. Alla förvaltas av Uppsalahem AB. Data har insamlats med intervjuer, observationer, företagets kundundersökningsenkät, ritningar, dokument samt inventering och analys av gårdsmiljöerna. Resultatet visar att relationen till grannarna har störst betydelse för trivseln. Grannkontakter samvarierar med trygghet, gårdslivet, kvarboende, gemensamma normer och trivsel. Kontakter med grannarna knyts huvudsakligen på gården, och det viktigaste i dess utformning blir därför att underlätta för de boende att ta kontakt med varandra. För att underlätta de möten, som är förutsättningen för kontakt är det viktigt att det finns anledningar både till att passera gården och att uppehålla sig på den, men för att ta kontakt måste båda sedan ha kontroll över graden av intimitet. Undersökningen visar att en kategorisering i offentligt och privat inte bara har en låg förklaringsgrad, utan även kan leda till en formgivning som motverkar grannkontakter. Den lämpliga graden av uppdelning mellan privata och gemensamma utrymmen varierar stort mellan olika gårdar. Gynnsamma förutsättningar för grannkontakter är bland annat entréer mot gården, radhus och ett privat territorium. Avgränsade uteplatser mot gården kan emellertid inverka negativt på gårdslivet och trivseln.